Gödselskola – så väljer du rätt gödsel
14 February 2022Visste du att du får betydligt större skörd om du ger dina odlingar rätt mängd gödsel eller näring? Men vilken gödsel ska jag välja och vilka växter kräver lite eller mycket näring? Vi ger dig full koll på gödsel under hela odlingssäsongen!
Vill du ge dina odlingar riktigt bra förutsättningar är vatten det absolut viktigaste. Utan vatten kan växterna nämligen inte ta upp näring och mineralämnen ur jorden. Men sällan finns det tillräckligt med näring i jorden där vi odlar. Därför växer grödorna betydligt bättre om de får extra hjälp på traven vad gäller näring. Vilken gödsel ska jag då välja för att få bäst resultat? Och finns det växter som kräver mer näring än andra? Vi guidar dig rätt!
Våra grönsaker och blommor kräver olika typer av näring i olika mängd. Pumpa är exempelvis en mycket näringskrävande grönsak medan bönor binder näring till jorden den odlas i. Foto: Klas Sjöberg
Vilka växter kräver näring?
Mycket näringskrävande växter: Kålväxter, kålrot, selleri, gurka, tomat, pumpa, squash, vitlök och purjolök. Dessa växter kräver ordentligt med gödsel.
Måttligt näringskrävande växter: Rotfrukter, sallat, lök, persilja och dill. Dessa växter behöver begränsat med näring och kan må dåligt om de får för mycket.
Lite näringskrävande växter: Potatis, majs och jordärtskocka.
Näringsgivande växter: Ärtor, bönor och andra baljväxter tillför näring i form av kväve till jorden. Bondbönor kan exempelvis ge näring åt potatis och majs. Att samodla dem på samma ställe är alltså ingen dum idé. Att med jämna mellanrum odla enbart näringsgivande växter på platser där du tidigare år haft näringskrävande växter är heller ingen dum idé för att ge jorden ny kraft.
Vilket gödsel ska jag välja?
Hönsgödsel
Komposterat hönsgödsel är mycket kväverikt och passar kål, purjolök, pumpa, squash och vitlök. Blanda ned hönsgödseln i jorden på våren innan du drar igång din odling. Komposterat hönsgödsel kan du köpa i i stora påsar i såväl trädgårdsbutiker som i vanliga matbutiker.
Kogödsel
Komposterat kogödsel passar rotfrukter, bladgrönsaker och dill som inte behöver lika mycket kväve som exempelvis kål och squash. Det går även att odla pumpa och squash i jord som gödslats med kogödsel men har du även hönsgödsel att lägga i jorden så kan det ge lite extra skjuts. Precis som med hönsgödsel blandar du kogödseln i jorden på våren innan du drar igång din odling. Odlar du i pallkrage brukar vi rekommendera att fylla pallkragen med en blandning av hälften kogödsel och hälften planteringsjord. Komposterat kogödsel hittar du liksom hönsgödsel i stora påsar i såväl trädgårdsbutiker som i vanliga matbutiker.
Benmjöl
Benmjöl är långtidsverkande, näringsrikt och passar fleråriga växter bäst. Benmjöl är rikt på fosfor och främjar framförallt blombildning, fruktsättning och rotbildning. Gödsla gärna unga bärbuskar och fruktträd med benmjöl och även blomsterlök vid plantering såväl höst som vår. Benmjöl är godkänt för ekologisk odling.
Blodmjöl
Blodmjöl är väldigt kväverikt och passar extra bra till bland annat kål, sallat, spenat, purjolök och selleri. Blodmjöl är mycket snabbverkande och tillförs med fördel i små och upprepade givor (doser). Blodmjöl är dessutom en organisk gödsel som baseras på naturligt material och ger en levande och frisk jord. Den är godkänd för användning i ekologisk odling.
Benmjöl och blodmjöl hittar du i de flesta trädgårdsbutiker.
Flytande näring att vattna med
När grönsakerna kommit upp några centimeter ur jorden är det smidigast att näringsvattna för att tillföra grödorna rätt mängd näring på djupet. Näringen blandar du i vattnet innan du vattnar. Hur stor mängd du ska använda står angivet på förpackningen. Flytande näring hittar du i så gott som alla trädgårdsbutiker och ofta även i vanliga matbutiker. Läs alltid noggrant på förpackningen så att du vet vad du köper och hur det ska användas.
Naturligt gödsel
Lövmull
Samla ihop löv på hösten och kör över med gräsklipparen. Mylla ner i jorden i dina pallkragar och trädgårdsland eller spara i säck för nästkommande år.
Gräsklipp
Gräsklippet är näringsrikt och fungerar både att mylla ner i jorden och att täcka jorden med. Gräsklippet håller också undan ogräs om du lägger lite mellan plantorna samtidigt som det bidrar med näring.
Nässelvatten
Lägg nässlorna i blöt i vatten och låt dem jäsa under lock i en vecka. Rör runt i blandningen med några dagars mellanrum så att det blandar sig ordentligt. Efter en vecka luktar blandningen illa men det är en dunderkur för din odling! En bra tumregel är att blanda en del nässelvatten med nio delar vatten och vattna dina växter med blandningen.
Stallgödsel
Och så några extra ord om stallgödsel. Med detta menas gödsel från häst, ko eller något annat djur. Man skiljer på brunnen och obrunnen gödsel.
Den brunna gödseln har komposterats och avgett värme, vilket medför att de flesta ogräsfrön som passerat djurets mage har dött. Brunnen gödsel är enkel att arbeta med eftersom den börjar likna jord, men den innehåller inte lika mycket kväve som obrunnen gödsel då en del av detta lakas ur när komposten brinner.
Obrunnen gödsel innehåller mer kväve än brunnen och den har ännu inte avgett värme vid en komposteringsprocess. På så sätt kan den användas som tillskottsvärme till växter som behöver ett mildare klimat – här är hästgödsel med halm att föredra. För att uppnå värmeeffekten krävs det att du sköter gödseln ungefär som du sköter en komposthög. Den måste vara fuktig, utan att vara blöt, och luftning måste göras för att nedbrytningsprocessen ska komma igång ordentligt. För att få tag på stallgödsel brukar det löna sig att fråga närmaste hästbonde i trakten.
Foto: Klas Sjöberg
Planera årets gödsling
1. Grundgödsla trädgårdslandet på vårkanten. Vänd gärna ner välkomposterat organiskt material som exempelvis komposterat höns-eller kogödsel. Om det är färskt är det för starkt.
2. I Norrland är det djup tjäle långt in på våren vilket gör att du kan gödsla på hösten. I södra Sverige kan det däremot vara varma och regniga vintrar. Då är det bättre att vänta till våren med att gödsla, när marken torkat upp lite.
3. Så och plantera ungefär två veckor efter grundgödslingen.
4. När sådden vuxit upp några centimeter är det dags för mer näring. Nu fungerar det bäst att näringsvattna med nässelvatten eller flytande näring som du köper i butik. Läs på förpackningen om hur du blandar lagom dos med vatten.
5. Under juni och delar av juli går det bra att näringsvattna ungefär varannan vecka beroende på vad du odlar. Odlar du i kruka kan näring behövas varje vecka. Liten jordmängd gör nämligen att näringen går åt snabbare.
6. Runt mitten av juli är det bra att sluta med kvävegödslingen för fleråriga växter (runt midsommar i Norrland) så att de hinner förbereda sig inför vintern. Sen gödsling av fleråriga växter kan påverka invintringen och växternas tålighet mot frost.
6. Grönsaker och ettåriga blommor som skördas sent kan få näring fram till två veckor innan skörd eftersom de växer mycket de sista veckorna.
Vad betyder grundgödsla?
På våren gödslar du upp din jord med en näringsrik, mullbildande gödsel som förutom att bidra med näring även förbättrar jordstrukturen samt gynnar mikrolivet i jorden. Till detta ändamål kan du använda dig av stallgödsel, gräsklipp, färdigbrunnen kogödsel på påse eller kompost. Det går självklart även bra att kombinera dessa gödselmedel. Mängden gödsel som ska användas är inte helt enkelt att beskriva eftersom det beror på jorden som redan finns i lådor och land. Som riktlinje kan jag berätta att jag brukar grundgödsla en pallkrage med två rejäla spadar brunnen hästgödsel som sedan vänds ner i jorden med hjälp av en grepe.
Stödgödsling
Eftersom näringen i grundgödseln inte täcker behovet av framför allt kväve för vissa grönsaker behöver detta tillsättas i en lättåtkomlig form under odlingssäsongen. Du kan till exempel täckodla med gräsklipp, näringsvattna med gödselvatten (till exempel nässelvatten, ekologisk näringslösning eller hönsgödsel upplöst i vatten) eller myllar du helt enkelt ner pelleterad hönsgödsel vid plantorna och vattnar. Det bästa sättet att veta om växterna behöver mer gödsel är att se på dem. Är plantorna förkrympta, bleka och har gulnande blad som faller av i förtid lider växten av kvävebrist. Är den däremot onormalt grön och frodig med en stor bladmassa råder det kväveöverskott och du får en grönsak som inte är så näringsrik, god eller hållbar som du annars kunde ha fått.
Tänk på...
När det kommer till gödsling av växter är det bättre att gödsla lite och ofta, än mycket och sällan. Riskerna för kväveläckage ut i naturen minimeras och du hinner inspektera växterna och se hur de mår. På hösten slutar du helt att gödsla eftersom växterna inte hinner ta upp näringen, vilket även det bidrar till näringsläckage med försurning av våra sjöar och vattendrag som följd.Vad för sort jord har du i din trädgård?
Har du exempelvis sandig jord kan dina grönsaker behöva näringsvattnas lite oftare än om du odlar i lerig jord. Läs vårt tips på hur du enkelt tar reda på om du har sandig eller lerig jord i din trädgård.
