Täckodling – Härma naturen

Att slippa vattna till förbannelse och att dessutom inte behöva släpa hem dyr näring från affären är två bra argument för täckodling. Odlingsmetoden ger dessutom extra fin skörd.

Naturen har en förmåga att få saker och ting att växa utan att någon gräver, gödslar och vattnar. Det är den metoden som täckodling vill efterlikna. Det innebär att du inte ska skapa några nakna ytor i trädgårdslandet. Om du har en yta där du vill prova redan i år kan du börja med att luckra upp ytan. Sen täcker du med tidningspapper eller wellpapp. Därefter fyller du på med cirka 10-20 centimeter tjockt organiskt material som till exempel färskt gräsklipp, trädgårdsavfall, blöt och minst ett år gammal halm, löv, kottar, halvbrunnen kompost och ensilage. Rabarberblad, färskt sjögräs, spån, flis och barkmull går också bra. Ju färskare täckmaterial du använder desto mer näring får jorden.

När det är dags att så eller plantera föser du undan täckmaterialet och skapar en smal rad för odling mitt i härligheten. Fyll raden med fin och mullrik jord för bästa resultat.

– Jag är noggrann med att så och plantera på exakt samma ställe år och efter år för där är jorden som mest mullrik. Och ge inte upp. Det tar ett par år innan du kan börja njuta av resultatet, säger Börje Remstam som täckodlat i snart 40 år och skriver böcker samt föreläser om den framgångsrika odlingsmetoden.

Extra fin skörd

Industriell och storskalig livsmedelsproduktion utarmar jorden vilket naturligt påverkar näringsinnehållet i vår mat. Genom att täckodla tillför du näring till jorden vilket resulterar i extra näringsrika grönsaker. Metoden ger dessutom extra fin skörd.

– Många tycker att stora grönsaker ofta blir träiga och det är ett tecken på att grönsaken inte har vad den behöver. Jag skördar rödbetor som väger över ett halvt kilo som inte är det minsta träiga, säger Börje Remstam.

Jorden lever

En välmående jord lever och myllrar av organismer. Täckodlingen föder jorden och tillför viktig näring som resulterar i bättre och godare grönsaker. Metoden ökar även kolinlagringen som minskar växthuseffekten. När täckmaterialet är på plats börjar småkryp och mikroorganismer nedbrytningen. Maskarna omvandlar det organiska materialet, gräver gångar i jorden där växtrötterna kan ta sig fram och luft kan komma in. Det skapar en porös och fin väv i markstrukturen som dessutom gör att vatten kan sippra ner i jorden. Det sägs att en välfungerande täckodling innebär minst 500 maskar per kvadratmeter och att varje liten individ presterar ett gram bajs varje dygn. Det är helt enkelt maskarna som fixar gödslingen och skapar en fin och näringsrik jord.

– Med året runt-täckning ökar mängden mullrik jord med en centimeter varje år. Min odlingsyta bestod från början av lerjord, i dag är den begravd 40 centimeter ner, säger Börje.

Mindre vattning

I och med att täckmaterialet skyddar jorden från uttorkning behöver du dessutom inte vattna lika ofta. Täckmaterialet ligger som ett skyddande och fuktbevarande täcke vilket kan vara oerhört smidigt. Inte minst i semestertider. Det gör helt enkelt inte något om du får för dig att lämna odlingen och resa bort ett par dagar. Förra sommaren när grundvattnet var lågt, och det rådde vattningsförbud på flera håll i Sverige, kunde många täckodlare tryggt luta sig tillbaka.

– Jag har inte vattnat mina odlingar på 30 år, säger Börje.

När jorden håller en mer jämn fukthalt blir växterna dessutom extra frodiga och fina. De slipper helt enkelt lägga onödig energi på att leta vatten. Ytterligare en fördel är att temperaturen i jorden blir jämnare vilket majoriteten växter gillar.

– Många nybörjare väljer torr och fin halm som täckmaterial vilket blir misslyckat. Den ska vara blöt och gammal. Den kan dock bli full av vitt mögel men det försvinner och så länge du inte rör om och andas in dammet är det ingen fara, säger Börje.

Mindre ogräs

Täckodling fungerar på alla jordar. I sandjord innebär metoden att näring binds bättre och att jorden lättare behåller fukt. I lerjord luckras jorden upp rötterna får lättare att breda ut sig. Täckningen förhindrar även att jorden torkar ut och får en tråkig skorpa. Det kompakta lagret organiskt material minskar dessutom ogräset. Den oönskade växligheten klarar inte av att slå rot och att slingra sig igenom det organiska täcket.

– Jag odlar på 1 800 kvadratmeter och rensar endast ett par timmar per sommar, säger Börje.

På väg att bli folklig

Jorden är en av våra viktigaste förutsättningar för överlevnad. Den industriella livsmedelsproduktionen utarmar dock matjorden vilket påverkar näringsinnehållet i vår mat och leder till näringsbrist och välfärdssjukdomar. Enligt Börje bör den inte plöjas och vändas. Sista gången han grävde i sin tunga lerjord var hösten 1979.

– En välmående jord består av ett otroligt rikt liv som vi människor behöver underordna oss och respektera. Att gräva och vända den upp och ner är en katastrof. Idag använder jag bara en grävgrep för att luckra jorden med vid till exempel morots- och palsternackssådd.

Starta din täckodling

1. Täck den uppluckrade och plana odlingsytan med tidningspapper eller wellpapp samt organiskt material. Fyll på med blandat material så att du får en höjd på 10-20 centimeter. Toppa förslagsvis med färskt ogräs. Undvik ogräs som gått i frö.
2. Fös undan täckmaterialet just där du vill så eller plantera, luckra upp jorden lite och fyll eventuellt på med mer jord.
3. Så frö eller plantera. När fröna blivit plantor är det viktigt att lägga täckmaterial så nära plantorna som möjligt för att stoppa ogräs.
4. Fyll på med täckmaterial i takt med att täckmaterialet sjunker ihop.
5. Om du redan sått och planterat i ditt traditionella trädgårdsland, och vill övergå till täckodling, fyller du på med organiskt material runt plantorna när de är 5-10 centimeter höga.
6. Täckmaterialet gör bäst nytta om det får ligga på jorden under större delen av året. När vårsolen börjar lysa i april kan det dock vara bra att fösa undan det ett tag. Då blir jorden snabbare uppvärmd och redo för odling. I samma veva kan du passa på att luckra upp jorden lite.

Lycka till!