Odla kål

Det är fantastiskt vilken artrikedom och vilka möjligheter som öppnar sig när man har lärt sig de grundläggande metoderna för att lyckas med sin kålodling. Kål är inte bara gott och nyttigt det är även vansinnigt vackert med den frodiga grönskan de bidrar med i köksträdgården.

Kålväxter har lite olika krav på jordmån och omsorg så för den ovane odlaren är grönkål, spetskål eller palmkål att rekommendera. De växer snällt även på lite lättare jordar och kräver inte fullt så mycket näring som andra kålsorter. Vitkål, rödkål, savoykål, blomkål, broccoli och brysselkål fordrar en välgödslad lerjord för att trivas och kväve, i form av hönsgödsel, kan behöva tillsättas även under växtsäsongen. I stället för att gödsla med hönsgödsel kan du även täckodla med gräsklipp, vilket också bidrar med kväve och gör så att fukten kring de känsliga rötterna behålls. Dessutom hindrar det ogräs att konkurrera med kålplantorna.

Kål älskas av alla! Jordloppor, kålfjärilar, kålflugor, sniglar och svampsjukdomen klumprotsjuka kan drabba dina odlingar. Skadedjuren hindrar du med hjälp av fiberduk men var snabb i vändningarna när du rensar ogräs eller gödslar så att inga små, oinbjudna gäster hittar dit under tiden. Sniglar kan dock vara ett gissel, speciellt för de unga kålplantorna, men plantera tagetes som en barriär runt plantorna så brukar angreppen på kålen minska eftersom sniglarna älskar tagetes. Tänk på att se över odlingarna dagligen och plocka bort alla sniglar som trots allt hittar in under fiberduken.

Även jordloppor kan vara svåra att undvika trots användning av fiberduk men genom att förodla kålplantorna har de fått ett rejält försprång och de växer helt enkelt ifrån fienden. Till sist, klumprotssjukan – en svampsjukdom som är extremt smittsam och gör att kålplantans rötter får svulster och växer sämre. Svampens sporer kan finnas kvar i jorden i upp till 17 år. För att undvika angrepp bör du växelbruka jorden, kål ska då inte odlas i samma jord mer än var fjärde år.

Skörd

Spetskål och broccoli är de kålsorter som kräver kortas utvecklingstid. Dessa kan skördas redan på sommaren medan de andra kålsorterna i regel kräver längre tid på sig innan de är klara. På hösten innan frosten kommer skördas de kvarvarande kålsorterna i landet, förutom brysselkål och grönkål som tål att stå ute hela vintern. Ett tecken på att det är hög tid att skörda kål som bildar huvuden är att detta börjar spricka upp (ser ungefär ut som när sallatshuvuden blir förväxta). Skörda då omgående. För broccoli och blomkål gäller det att blommorna inte ska slå ut eftersom det är blomknopparna vi är ute efter när vi odlar dessa sorter. Skörda, förväll och frys in om du inte hinner äta dem på en gång.

Lagring

Det finns olika sätt att förvara sin kål över vintern. Grönkål och brysselkål kan förvaras på sin växtplats hela vintern medan de andra kålsorterna behöver tas omhand för att kunna lagras.

Vitkål av sorten vinterkål kan lagras i jordkällare eller kyl i några månader. Skala av de lösa bladen och lägg in kålhuvuden var för sig på en hylla. I en jordkällare är det dock viktigt att hålla efter skadedjur, till exempel råttor och möss som gärna kalasar på kålen om de får en chans.

Ett annat sätt att ta hand vitkålen är att syra den. Det passar bra till korv eller som sallad till vinterns mustiga grytor.

Syrad vitkål

Ingredienser:

Cirka 1 kg vitkål
1-2 äpplen
1-2 gula lökar
¾ msk salt
1 ½-2 dl vassla

Gör så här: Syrad vitkål

1. Förbered vasslan genom att låta 1 liter fil med bifidusbakterier rinna av i ett kaffefilter över natten. Massan som blir kvar i filtret kan användas till kvarg eller färskost.
2. Strimla grönsakerna fint, använd gärna matberedare, och riv äpplena grovt.
3. Varva kål, lök, äpple och salt i en bunke av plast eller porslin (rostfritt stål får lätt ytskador av syran och saltet, vilket gör att den börjar rosta).
4. Packa grönsakerna hårt med knytnäven och häll på vasslan.
5. Lägg på en tallrik, lagom stor att ligga direkt på kålen som ett tätt lock. Lägg sedan på en tyngd, en mortel eller en vattenfylld skål, så att grönsakerna ligger i lätt press. Kontrollera efter någon timme att kålen saftat sig så att lagen står över tallriken. Fyll i annat fall på med en svag saltlag, 1 kryddmått salt till 1 deciliter vatten.
6. Låt bunken stå rumsvarmt, cirka 20 grader, i 5-7 dygn. Därefter svalare, cirka 16-18 grader, i 1-2 veckor.
7. Lägg över kål och lag i rena glasburkar och sätt på lock. Förvara i kylskåp eller sval källare. Efter cirka 4 veckor har kålen nått full arom och vid sval förvaring håller den sig 4-6 månader.

TEXT: Anna Forslund