Odla jorden

En bra jord ger dig förutsättningar för en lyckad odling. Såväl struktur som näring är sådant som du kan påverka för att odla en jord full av liv. Inspireras gärna av det vilda och använd dig av naturens egna lösningar för att hålla en god jord.

Jord är det vi oftast odlar i, men vi kan också odla jorden. I blogginlägget ’Vilken jord har jag’ redde vi ut vad jord består av och hur det påverkar jordens egenskaper. Vi kunde också konstatera hur viktigt det är att jorden faktiskt är full av liv.

Odlar du på friland – i en befintlig rabatt eller anlägger en ny – kan det vara frestande att byta ut all jord mot ett lass köpejord som är fri från sten och ogräs. Det är dock inte nödvändigt – snarare tvärt om. Din ursprungliga jord innehåller nämligen en hel del som dina växter kommer att må bra av. Vilken typ av mark du odlar på kommer att spela roll för vad som behöver förbättras.

Odlar du i kruka eller pallkrage och använder jord på påse är dina förutsättningar annorlunda. Men oavsett hur och var du odlar är det fortfarande viktigt att ta hänsyn till jordens struktur och näringsinnehåll.

Ta vara på höstens torra löv och använd dem för att förbättra jorden.

Jordförbättring

Att förbättra jorden innebär i all sin enkelhet att du tar hand om jorden för att den i sin tur ska bli en jord där dina växter trivs.

Förbättra jordens struktur

Ett starkt jordsystem som leder långt ner i jorden är en förutsättning för starka och uthålliga plantor. Ju längre ner rötterna når desto bättre står de emot torka eftersom jorden håller kvar fukten bättre längre ner under ytan. För detta krävs att jorden har en lucker struktur som inte är alltför kompakt.

Torv, bark och grovt växtmaterial förbättrar strukturen. Dina växter får lättare att hitta utrymme för sina rötter i de hålrum som skapas mellan de grova och de finfördelade delarna i jorden. Utrymmet fungerar även som vattendepåer och kan hålla fukten tillgänglig för dina växter.

Gräsklipp som läggs i rabatten håller var fukt och bryts så småningom ner till näringsrik jord. Foto: Lovisa Back

Förbättra jordens näringsinnehåll

När du använder organiskt material för att förbättra jordens struktur tillför du också näring till jorden. Det organiska materialet kommer att brytas ner av mikroorganismer och andra små hjälpredor som lever i jorden.

Vissa material, exempelvis torv, bryts ner snabbt och tillför inte särskilt mycket näring till jorden. Andra material, exempelvis träflis och grövre grenar, tar betydligt längre tid att bryta ner.

Trädgårdskompost och gräsklipp är mycket bra för jorden. Hur mycket näring komposten tillför varierar beroende på vad den består av. Generellt kan vi säga att ju brunare och torrare materialet är desto mindre näring ger materialet. En trädgårdskompost som har fyllts på med mycket gröna växtdelar och grönsaksrester från köket kommer att vara särskilt näringsrik.

Om du odlar sådant som kräver en hel del näring, exempelvis ett grönsaksland eller sommarblommor i kruka, så kommer du att behöva tillföra näring flera gånger under säsongen. I lilla gödselskolan guidar vi dig genom olika sätt att tillföra näring på.

Fyll på med näring ovanifrån

Det är bra att tillföra det organiska materialet ovanifrån. Det gör du genom att lägga exempelvis gräsklipp runt dina växter eller mylla ner det en liten bit under ytan. I en uppodlad rabatt eller ett trädgårdsland, där vi varken vill eller kan gräva särskilt djupt, är det detta tillvägagångssätt som gäller för att på sikt få bättre struktur i jorden.

Om du låter honungsfacelian gå i blom så får den vackra ljuslila blommor. Som gröngödsling kan du med fördel vända ner honungsfacelian i jorden redan innan den blommar. Foto tv: Lovisa Back Foto th: Markus Danielsson

Låt växter stå kvar

Det är inte bara ovanifrån du odlar din jord. De växter du odlar är i sig jordförbättrare. Växter med starka rötter bidrar exempelvis till att luckra upp jorden. Andra växter kan binda till sig näring vid sina rötter, näring som frigörs när växten har gjort sitt. Ärtor- och bönor är exempel på kvävefixerande växter. Detta innebär att de samarbetar med bakterier för att dra till sig kväve. En del av kvävet tas upp och används av plantan, en del lagras vid rötterna.

Så länge dina växter inte har drabbats av några sjukdomar finns det egentligen ingen praktisk anledning till att ta bort vissna blad eller döda plantor. Ofta rensar vi bort för att vi vill att det ska se prydligt ut – vilket naturligtvis är helt okej. Men du kan alltså med gott samvete låta dina ärtplantor stå kvar i landen när du skördat färdigt. Klipp gärna ner dem i mindre bitar, så bryts de ner snabbare. Låt gärna rötterna stå kvar och bli till jord så kan kvävet användas av kommande växter.

Att låta en tom jordyta stå är sällan bra, då näringen bokstavligt talat regnar bort. Att strö ut frön av exempelvis honungsfacelia eller en mix med olika gröngödslingsväxter kan vara en god idé. Då kan du i lugn och ro fundera på vad du vill plantera där härnäst.