Varmkompost

Det är roligt att kompostera!

Hinken i köket är full igen och jag myser lite inombords. På något vis känns det inte som om man odlar på riktigt förrän man har en egen kompost. Det är en snudd på helig känsla när jag ser det överblivna och ratade bli till mullrik kompostjord, inte minst eftersom jag vet hur välgörande den är för mina växter. Kompostjord är inget man slösar med. Till fåglarnas vårsång delas den ut i rättvisa portioner och myllas försiktigt ner i köksträdgårdens bänkar. Nu har startskottet för årets odlingar gått!

Skillnader mellan varm- och kallkompost

En varmkompost är en skadedjurssäker och isolerad behållare där köksavfall kan komposteras utan risk att få ovälkomna besök av råttor och möss. Luftintag måste finnas men även detta bör vara skadedjurssäkrat med metallnät där maskorna ska vara max 5 millimeter för att även hålla mössen ute. Isoleringen gör att komposteringsprocessen kan fortsätta även när det är kallt ute. När varmkomposten brinner som bäst kan det bli upp emot 60 grader varmt, så ett bra sätt att kontrollera om komposten är ”igång” är att känna om den är varm eller mäta temperaturen med en jordtermometer.

FLÄTAD KALLKOMPOSTEn kallkompost kan även den vara i form av en behållare. Här finns dock inte samma krav på att den ska vara skadedjurssäker eller isolerad eftersom den bara används till att kompostera trädgårdsavfall. I princip kan en kallkompost bestå av en hög på marken, fylld av löv, kvistar och annat material från trädgården, men för att nedbrytningsprocessen ska gå fortare krävs lite jobb.

Gör så här: Varmkompost

1. Börja med att lägga ris i botten på behållaren för att möjliggöra luftintag underifrån. När komposten sedan ska blandas med strö, varvas först de olika materialen i tunna lager, tänk lasagne... När innehållet i behållaren efter hand ökar blandas det försiktigt med hjälp av till exempel en grep. Blandandet och riset i botten ger komposten syre och påskyndar nedbrytningsprocessen.

2. Om du har tillgång till gammal kompostjord strör du ut några hinkar med detta ovanpå riset. Den gamla komposten kryllar av mikroliv och ger en tjuvstart till nedbrytningen av det nya materialet du tillsätter. Maskar är duktiga nedbrytare så plantera gärna in ett gäng sådana för att få ännu finare jord.

3. Nu kan du börja tömma din komposthink med köksavfall i komposten. Varje gång du tillsätter en hink med avfall, tillsätter du samtidigt kolrikt strö och då behållaren börjar fyllas på blandar du runt materialet ordentligt. Avslutningsvis täcker du ytan med lite strö. Strö finns att köpa på säck men det går precis lika bra att använda sågspån, torra löv, flis eller hackad halm. 1 del strö till 3 delar avfall brukar vara lagom.

4. Tänk på att komposten inte ska vara blöt, endast fuktig. Är den för blöt börjar materialet ruttna i stället för att komposteras och dålig lukt uppstår. Avhjälp detta med att tillsätta mer strö och blanda ordentligt. Om komposten däremot är för torr avstannar processen helt. Då får du vattna din kompost för att få fart på den igen.

5. Lufta komposten minst en gång i veckan genom att gräva igenom materialet – syresättning snabbar på nedbrytningen.

6. När kompostbehållaren är full behöver innehållet efterkomposteras. Om du har två behållare låter du helt enkelt materialet i den första vila, i annat fall går det lika bra att låta innehållet efterkomposteras i en hög på marken.

7. När kompostjorden är mörk, finfördelad och doftar gott har innehållet komposterats klart och är redo att användas i odlingarna. Jord från kökskompost är näringsrik och myllrar dessutom av maskar och mikroliv. Jag använder jorden till jordförbättring och gödsel i mina pallkragar och upphöjda odlingsbäddar. Jorden fungerar även utmärkt till att förodla växter i eller att krukodla blommor och grönsaker. Såväl till förodling som till krukodling behöver dock kompostjorden blandas ut med torvmull eller planteringsjord. En del kompostjord till tre delar torv brukar vara lagom.