Kallkompost

Det är roligt att kompostera!

Hinken i köket är full igen och jag myser lite inombords. På något vis känns det inte som om man odlar på riktigt förrän man har en egen kompost. Det är en snudd på helig känsla när jag ser det överblivna och ratade bli till mullrik kompostjord, inte minst eftersom jag vet hur välgörande den är för mina växter. Kompostjord är inget man slösar med. Till fåglarnas vårsång delas den ut i rättvisa portioner och myllas försiktigt ner i köksträdgårdens bänkar. Nu har startskottet för årets odlingar gått!

Skillnader mellan varm- och kallkompost

En varmkompost är en skadedjurssäker och isolerad behållare där köksavfall kan komposteras utan risk att få ovälkomna besök av råttor och möss. Luftintag måste finnas men även detta bör vara skadedjurssäkrat med metallnät där maskorna ska vara max 5 millimeter för att även hålla mössen ute. Isoleringen gör att komposteringsprocessen kan fortsätta även när det är kallt ute. När varmkomposten brinner som bäst kan det bli upp emot 60 grader varmt, så ett bra sätt att kontrollera om komposten är ”igång” är att känna om den är varm eller mäta temperaturen med en jordtermometer.

En kallkompost kan även den vara i form av en behållare. Här finns dock inte samma krav på att den ska vara skadedjurssäker eller isolerad eftersom den bara används till att kompostera trädgårdsavfall. I princip kan en kallkompost bestå av en hög på marken, fylld av löv, kvistar och annat material från trädgården, men för att nedbrytningsprocessen ska gå fortare krävs lite jobb.

Gör så här: Kallkompost

1. Lägg ris i botten på trädgårdskomposten.

2. Varva sedan trädgårdsavfall, till exempel löv, ogräs och kvistar, i tunna skikt med något kväverikt material, så som gräsklipp eller stallgödsel. Det går även bra att varva avfallet med jord men då tar komposteringsprocessen längre tid.

3. När komposten är cirka en meter hög ska den täckas med hö, halm, jord, flis eller liknande. Även här måste du vara uppmärksam på om det blir väldigt torrt. I så fall behöver komposten vattnas för att processen inte ska avstanna. Avslutningsvis täcker du ytan med lite strö. Strö finns att köpa på säck men det går precis lika bra att använda sågspån, torra löv, flis eller hackad halm. 1 del strö till 3 delar avfall brukar vara lagom.

4. Till nästföljande vår grävs komposten om och får efterkomposteras i sin behållare eller i en hög på marken.

5. Det enklaste sättet att veta när kompostjorden är färdig att användas är även här att känna och lukta på den. Smular den lätt sönder i handen och doftar gott är den färdig. Kallkomposten är ett utmärkt jordförbättringsmedel och kan användas i obegränsad mängd till dina odlingar – mylla ner den i jorden och den blir till stor glädje för grönsaker och prydnadsväxter! Kallkomposten är dock fattig på kväve vilket gör att till exempel hönsgödsel måste tillsättas före den kan används till krukodling och liknande.

TEXT/ODLARE: ANNA FORSLUND / FOTO: ANNA FORSLUND